Grieg Peer Gynt: In The Hall Of The Mountain King
Kategori: Ohja
Kategori: Ohja
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
Kategori: Malin tipsar

Kategori: Allmänt
(från latin morbus "sjukdom" som härstammar från "mori" "att dö") är ett begrepp inom psykologin, som beskriver en person med en sjuklig fascination fördöden eller dödsrelaterade saker, så som avrättningsmetoder, döda kroppar, förmultning, vapen eller tortyr. En morbid person kan också ha en viss dödslängtan, dock enbart av intellektuell natur, men detta är inget krav.
Morbid humor är då man humoriserar ämnet döden och död, detta kan även kallas för svart humor.
Kategori: Ohja
Kategori: Ohja
HAD I the heavens' embroidered cloths,
Enwrought with golden and silver light,
The blue and the dim and the dark cloths
Of night and light and the half-light,
I would spread the cloths under your feet:
But I, being poor, have only my dreams;
I have spread my dreams under your feet,
Tread softly because you tread on my dreams
W.B. Yeats
Kategori: Allmänt
När man söker och får vård förs en patientjournal. Det främsta syftet med patientjournalen är att man ska få en bra och säker vård som dokumenteras. Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter skyddas mot att obehöriga får tillgång till den och kan sprida innehållet. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal man blir vårdad av som har rätt att läsa journalen. källa
Kategori: Allmänt
Artikel 25 punkt 4: För de överträdelser som anges i punkterna 1, 2, 3 och 4 i artikel 23 (Straffrättsliga
överträdelser), för vilka en part föreskriver straffrättsliga förfaranden och påföljder, ska den parten
sörja för att dess behöriga myndigheter har befogenhet att besluta om förverkande eller förstörelse
av material och utrustning som huvudsakligen använts för att tillverka de varumärkesförfalskade
eller upphovsrättsligt piratkopierade varorna, samt, åtminstone för allvarliga överträdelser, de
tillgångar som härrör från, eller som erhållits direkt eller indirekt genom, den intrångsgörande
verksamheten. Vardera parten ska se till att förverkande eller förstöring av sådant material, sådan
utrustning eller sådana tillgångar sker utan kompensation av något slag till den som gjort sig skyldig
till intrånget
Artikel 27 punkt 2: Utöver vad som anges i punkt 1 ska vardera partens förfaranden för säkerställande av skydd tillämpas på intrång i upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter som sker över
digitala nätverk, vilket kan innefatta olaglig användning av medel för omfattande spridning i syfte
att göra intrång. Dessa förfaranden ska genomföras på ett sätt som undviker att skapa hinder för
rättmätig verksamhet, inklusive elektronisk handel, och, i överensstämmelse med den partens
lagstiftning, upprätthåller grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och skydd
för privatliv(fotnot1).
fotnot1
Till exempel genom att, utan att det påverkar en parts lagstiftning, anta eller behålla en
ordning som begränsar det rättsliga ansvaret för, eller de rättsmedel som kan användas mot,
onlinetjänsteleverantörer samtidigt som rättighetsinnehavarens rättmätiga intressen bevaras.
Artikel 27 punkt 4: En part får, i enlighet med sina lagar och förordningar, ge sina behöriga myndigheter
befogenheten att ålägga en onlinetjänsteleverantör att till en rättighetsinnehavare utan dröjsmål
lämna ut tillräcklig information för att identifiera en abonnent vars konto påstås användas för att
begå intrång, när rättighetsinnehavaren har lämnat in ett rättsligt sett tillräckligt underbyggt
påstående om att intrång skett i ett varumärke eller en upphovsrätt eller en till upphovsrätten
närstående rättighet, och när denna information begärs in för att skydda eller säkerställa skydd för
dessa rättigheter. Dessa förfaranden ska genomföras på ett sätt som undviker att skapa hinder för
rättmätig verksamhet, inklusive elektronisk handel, och, i överensstämmelse med den partens
lagstiftning, upprätthåller grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och skydd
för privatliv.
Artikel 40 punkt 1: Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter dagen för deponeringen av det sjätte instrumentet för ratificering, godtagande eller godkännande mellan de undertecknande som har deponerat sina
respektive ratificerings-, godtagande eller godkännandeinstrument.
Kategori: Allmänt
Efter en lång tids oklarhet har Läkemedelsverket satt ner foten. Det är tillåtet att föra in medicinsk cannabis i Sverige.
Debatten om medicinsk marijuana har varit het runt om i världen. I Kalifornien har precis myndigheterna börjat slå till mot de apotek som tidigare tillåtits sälja drogen cannabis för medicinskt bruk. Men i Sverige - som gjort sig känt för att tackla narkotikan med hårda tag - går utvecklingen åt ett annat håll.
Att tolka den svenska lagstiftningen har inte varit helt lätt. Och en av dem som jobbat för både ett klargörande och en uppluckring av regelverket ärJoakim Hedström. Hedström har länge kämpat för rätten att få använda cannabisbaserade läkemedel mot sin migrän och adhd.
Enligt förordningen om kontroll av narkotika är det tillåtet för svenskar att föra in läkemedel innehållande cannabis till Sverige från ett annat Schengenland utan tillstånd och utan Schengenintyg. Införseln måste baseras på att läkemedlet är avsett för medicinskt ändamål och för personligt bruk, samt att "mängden vid varje resa ska stå i relation till resans längd och inte i något fall överskrida vad som motsvarar 30 dagars förbrukning".
Det var också det beskedet som Hedström fick av Läkemedelsverket, efter att ha fått en rad missvisande svar, som han upplever det, meddelar hanNyheter24.
"Svaret bekräftar vad jag hela tiden har misstänkt. Det finns ingen lista över vilka narkotikaklassade läkemedel du får eller inte föra in inom Schengenområdet. Det behövs inte ens ett intyg! Resultatet är inte mindre än en revolution för människor i Sverige i behov av medicinsk cannabis" skriver Hedström på sin blogg.
Patrik Kaarsberg, talesperson för Stockholm Smokefest - en aktivistgrupp som arbetar för en mer liberal syn på cannabis - gläds åt beskedet.
– Det här är ett stort steg, det finns många som är i behov av den här medicinen som kan förmildra sjukdomssymptomen. Det är många i Sverige som inte känner till att man kan använda sig av cannabisbaserade läkemedel för att lindra olika besvär. Det är också en medicin som inte ger några allvarliga bieffekter, säger Patrik Kaarsberg till Nyheter24.
Hedström har ett skriftligt intyg från läkare som säger att han behöver läkemedlet för sina symptom. Han har också skickat en förfrågan till Läkemedelsverket och bett dem att utfärda ett intyg där villkoren i förordningen om kontroll av narkotika bekräftas.
Enligt Läkemedelsverket finns det inget som talar för att lagstiftningen öppnar upp för privatimport.
–Cannabisbaserade läkemedel, som innehåller thc, finns för försäljning i andra EU-länder. I Sverige kan man få dem på licens. Så har det varit väldigt länge. Så den här tolkningen öppnar inte på något sätt upp för någon privatimport, säger Karin Jansson, utredare på Läkemedelsverket, tillNyheter24.
– De cannabisbaserade läkemedlen är till för personer som har sökt vård i vanlig ordning, och som har ett recept på att hämta ut preparaten, säger Jansson.
Per Johansson, generalsekreterare vid Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, menar att personer som driver på för användande av medicinsk marijuana har en helt annan agenda än den officiella.
– Ja, det är inte så svårt att lista ut. På sikt vill många få marijuana legaliserad. Det är bara att höra på personer som finansmannen George Soros som i Ekots lördagsintervju har krävt att förbudet mot narkotika hävs. Samtidigt skänker han stora pengar till narkotikaliberala organisationer som Drug Policy Alliance, säger Johansson till Nyheter24.
– Många försöker förstora upp det här. Läkemedel som Marinol, som innehåller thc, och som intas via spray börjar bli mer accepterat av många amerikanska delstater. Men vi ser att preparaten inte är särskilt populära eftersom de inte ger den önskade effekten som många vill åt, säger han.
– Det här är en glad nyhet för dem som inte får någon lindring av de vanligaste läkemedlen. Sprejen kan lindra stelhet och smärta i kroppen, vilket är vanligt vid ms, säger Jan Hillert, professor och ms-forskare vid Karolinska institutet.
Cannabisläkemedlet Sativex sprejas på slemhinnan under tungan. Medlet innehåller två olika extrakt från växten Cannabis sativa L. Plantorna odlas i läkemedelsföretaget GW Pharmaceuticals växthus på hemlig plats i England. Cannabis påverkar särskilda receptorer i hjärnan och det leder bland annat till minskad stelhet och muskelkramper hos ms-drabbade.
– Det ger ingen kick. Det är låga koncentrationer i de doser det handlar om. Vissa har stor nytta av medlet, hos andra fungerar det inte alls. Biverkningar som yrsel, illamående och dåsighet är ganska vanliga, säger Hans Sjögren, överläkare och utredare på Läkemedelsverket.
Enligt läkemedelsföretaget kommer medlet att finns tillgängligt på apoteken till sommaren. Jan Hillert uppskattar att ungefär 1 000 ms-sjuka kommer att få läkemedlet. Han är orolig för att en del har orimliga förväntningar.
– Många tror att medlet ska ge en avsevärt förbättrad livskvalitet. Tyvärr ger studierna inget stöd för det.
Men oavsett medicinska effekter är lanseringen kontroversiell. Det har funnits en oro för att medlet kan leda till beroende, men enligt Läkemedelsverket är risken liten. Munsprejen kan skrivas ut av alla läkare på en särskild receptblankett. Myndigheten kommer att noggrant följa förskrivningarna för att stävja missbruk.
– Jag tycker inte att man ska moralisera kring det här bara för att det handlar om cannabis. I dag skriver läkare ut andra narkotikaklassade medel som morfin och amfetamin och vi vet hur det ska hanteras, säger Jan Hillert.
Munsprejen är sedan tidigare godkänt i bland annat Danmark, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Spanien. Det är ännu oklart om det kommer att ingå i den svenska läkemedelsförmånen.
– Utan subvention blir det sannolikt ganska dyrt. I England kostar det ungefär 1 200 kronor för en veckas behandling, säger Hans Sjögren.
Ett femtiotal personer i Sverige har hittills fått pröva läkemedlet på en särskild licens. källa
Kategori: Malin tipsar

Kategori: Allmänt
The first identified coarse paper, made from hemp, dates to the early Western Han Dynasty, two hundred years before the nominal invention of papermaking by Cai Lun, who improved and standardized paper production using a range of inexpensive materials, including hemp ends, approximately 2000 years ago.[35]
In 1916, U.S. Department of Agriculture chief scientists Lyster Hoxie Dewey and Jason L. Merrill created paper made from hemp pulp, they concluded that paper from hemp hurds was "favorable in comparison with those used with pulp wood."[36][37]Modern research has not confirmed the positive finding about hemp hurds. They are only 32% and 38% cellulose.[38] The actual production of hemp fiber in the U.S continued to decline until 1933 to around 500 tons/year. Between 1934-35, the cultivation of hemp began to increase but still at a very low level and with no significant increase of paper from hemp.[39][40]
Hemp has never been used for commercial high-volume paper production due to its relatively high processing cost.[41] Currently there is a small niche market for hemp pulp, for example as cigarette paper.[42] Hemp fiber is mixed with fiber from other sources than hemp. In 1994 there was no significant production of 100% true hemp paper.[43] World hemp pulp production was believed to be around 120,000 tons per year in 1991 which was about 0.05% of the world's annual pulp production volume.[2]The total world production of hemp fiber had in 2003 declined to about 60 000 to 80 000 ton.[42] This can be compared to a typical pulp mill for wood fiber, which is never smaller than 250,000 tons per annum.[43][44] The cost of hemp pulp is approximately six times that of wood pulp,[2] mostly because of the small size and outdated equipment of the few hemp processing plants in the Western world, and because hemp is harvested once a year (during August) and needs to be stored to feed the mill the whole year through. This storage requires a lot of (mostly manual) handling of the bulky stalk bundles. Another issue is that the entire hemp plant cannot be economically prepared for paper production. While the wood products industry uses nearly 100% of the fiber from harvested trees, only about 25% of the dried hemp stem — the bark, called bast — contains the long, strong fibers desirable for paper production.[45] All this accounts for a high raw material cost. Hemp pulp is bleached with hydrogen peroxide, a process today also commonly used for wood pulp.
Kategori: Tankar

”Våldsjustis”, ”givet att” och ”konstaterar”.
Han vill framstå som en handlingens man
– men vad säger egentligen vår statsminister?
I förra veckan sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att han har förståelse för att malmöborna tycker att det får vara slut på våldsjustisen.
Förstod malmöborna exakt vad han sa?
Ordet är minst sagt ovanligt och till och med språkvetare har svårt att förstå innebörden, rapporterar SVT:s ”Rapport”. Lägg där till andra krångliga ordval som ”givet att” och ”jag konstaterar” och statsministern riskerar att göra sig helt obegriplig.
– Det är problematiskt om statsministern utrycker sig på ett sätt som folk inte förstår. Han har blivit bättre men ibland blir hans ordval så oerhört kompakta, säger Orla Vigsö, professor i retorik vid Södertörns högskola.
Våldsjustis tar kanske priset i krånglighet.
– Jag är inte bekant med det ordet. Och jag jobbar med ord, säger Susanna Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet till SVT.
Orla Vigsö håller med:
– Han borde förklara det, till exempel ”när man låter våldet styra”. Ju mer man söker enstaka ord för att förklara något, desto
krångligare blir det, säger han.
Raka rör och en personlig touch är hans recept på framgång. De långa krångliga meningarna som innehåller inskjutna satser råder han statsministern att slopa.
– Han borde visa lite mer entusiasm, allt låter så otroligt korrekt och då kanske mindre fastnar hos de som lyssnar, säger han.
Varför pratar han som han gör?
– Det är en kombination av tradition inom hans parti och hans egna ideal. Han tycker att det ska vara seriöst och välavvägt.
”Jag konstaterar” och ”givet att” får statsministern att låta överlägsen, tycker Orla Vigsö.
– Det hänger också ihop med att han inte vill ge tecken på tvekan. Man hör honom sällan säga ”öhh” – han bara pratar på. Då blir det konstlat, men ger ett sken av att han har full kontroll.
Kategori: Malin tipsar
Kategori: Allmänt
13 december 2011 - Pressmeddelande
Riksgälden förkastar EU-kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner. Förslaget är synnerligen illa genomtänkt och underbyggt. En transaktionsskatt skulle få allvarliga effekter på hur de svenska finansmarknaderna fungerar.
Det gäller inte minst marknaderna för statspapper, där de grundläggande förutsättningarna för andrahandshandel mer eller mindre skulle försvinna, skriver Riksgälden i ett remissvar till Finansdepartementet. Detta skulle försämra möjligheterna att finansiera statsskulden till rimliga kostnader.
Motsvarande effekter skulle uppstå på marknaden för bostadsobligationer, där bankernas lånekostnader skulle öka och i sin tur leda till högre kostnader för bostadslån.
Många finansiella tjänster skulle bli dyrare om en transaktionsskatt infördes i och med att handeln på viktiga marknader skulle försvåras eller helt försvinna. De som i sista hand drabbas av detta är de som efterfrågar finanssektorns tjänster, det vill säga sparare, investerare, försäkringstagare, låntagare etc.
Förslaget om en transaktionsskatt är fundamentalt feltänkt genom att det identifierar transaktioner i sig som en källa till finansiell instabilitet. Om ambitionen är att motverka generella risker i det finansiella systemet, borde skatter (eller avgifter) som är direkt relaterade till de risker ett finansiellt institut tar vara mer ändamålsenliga.
Presskontakt:
Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38
längre läsning